Så där jag har levt i 4 år. Det finns en väg ut. Men ut till vad? Tänk om alla människor i den här välden är tråkiga? Det är löjligt. Så är det ju inte. Men den tanken får klumpen i halsen att växa och hjärtat att bullta. Snabbt. Tänk om jag får spendera resten av mitt liv i en platt innehållslös verklighet, eller ensam med mina uttjatade tankar? Tänk om det bara kommer vara jag?

 

Jag vet inte ens vilket sort liv jag vill leva längre.