Jag kör inte rattfull - jag försöker bara undvika groparna i vägen.
- 4,6 miljoner till vägunderhållet i år, jämfört med 2012.
Lakritsdalen
Äpplen, rådjur och gamla husgrunder. I Lakritsdalen ska man vara på hösten.
Att se på när någon dör
När man inte längre ringer efter ambulans och sjukhusets resurser har bytts ut mot en egen säng, morfininjektioner och en tröstande hand.
Man tror att det går så himla fort, men det gör det sällan. Döden är [oftast] en process och lika individuell som varje människa.
Andningsupehåll och medvetslöshet varvas med snabba flämtande andetag och en kort stund av liv, om och om igen. Respiratorisk svikt. Det är så plågsamt att se. Det kan vara flera dagar kvar. Det är här hoppet tar slut. Snälla släpp taget, andas inte in igen.
Ansiktsdragen stryks ut, lägger sig som en tunn duk över kindbenen och den urmärglade näsan. Vi är inte så olika ändå. Marmorerad porslinshud. Kroppen dör inte på samma gång, utan en liten bit i taget. Tillslut blir den blå, sedan vit. Den gapande munnen. Symboliserar den absoluta tomheten, och påminner om vem som inte längre är där.
Och det spelar ingen roll. Hur många händer jag håller. Hur många livserferanheter jag får. Jag kommer aldrig någonsinatt glömma. Hur det känns, att se på när någon dör.
*Ett gammalt opublicerat inlägg.
Natt 3 - Tillbka till Värmland
Två levande rävar och en död. Takboxdårarna kör som idioter.
Natthimlen under påskhelgen har varit obeskrivlig. Det är ganska få gånger jag har sett något liknande.
Det här är taget på en rastplats utanför Lesjöfors. Tyvärr syns bara ca 5-10% av de stjärnor som var synliga för ögat.
Dag 2 - Höghed fäbod
Förra påskafton så övernattade jag i den här stugan. Något jag inte gjorde i år, eller planerar att göra om så länge det är 0 till 10 minusgrader.
Föra året så cyklade vi dit. I uppförsbacke längs 45:an, på en ihop plockad cykel och med en kraftig förkylning var väl lite sisådär faktiskt. Bilar är bra IBLAND:)
I år blev det alltså bara en snabbvisit. Sen gick vi en bit på leden mot Lindorna.
Det påminde mig om hur mycket jag föredrar fjäll framför skog. Jag är skitskraj för att stöta på något vildsint djur, och i skogen har man ingen översikt. I de här trakterna är det älgspår överallt. Att vi dagen innan hade stannat till i en by i närheten som utgav sig för att vara Sveriges björntätaste, gjorde inte saken bättre. Brrr!
♥ Jag längtar till fjällen och renarna ♥
Dag 1 - Blomtäkt fäbod
Det var ganska mycket folk när vi kom dit
De här Dalkarlarna berättade att de har suttit där sen -79
Själva stugan var synnerligt välklottrad
Sen tog vi en avstickare längs ett skidspår.
Jag la inte märke till det de första 200 metrarna. Men sen så såg jag att det var något konstigt med den här vyn, och då menar jag inte UFO:t till vänster.
(Ledtråd: kolla på trädstammarna)
Exakt. Man ska passa sig för att trampa utanför skidspåren.
