så kunde det hända att min syster skrev ner saker jag sa, om jag sa något intressant. Jag minns fortfarande en av lapparna och den dök upp idag, när jag rotade omkring bland mina gamla papper..

Jag, 6 år.

Vad betyder det om man har gjort uppror?
- Det är ungefär som om man har en snodd i håret, och drar ur sodden om man inte vill ha den i håret.

- Om man är helt ensam, i hela världen. Inte har några föräldrar och är helt ensam. Då känns det som om man inte finns. Det är vad jag tror i alla fall.

Det där sista. Jag minns det så väl. I den åldern så var ensammhet bland det hemskaste jag kunde föreställa mig. Tänk om jag visste då, hur många människor som är ensamma. Idag, varje dag och på riktigt. Mentalt eller fysiskt, eller som det oftast är: både och.

Jag hittade en lapp med några bortglömda, men välbekanta, ord. Jag måste ha skrivit det någon gång i tidig tonår. Det är en dik. Det var länge sen. Det var på den tiden då jag tyckte om att (nöd)rimma.

Sprickor i det förflutna
i en tid som någon glömt
och hundra känslor
som jag gömt

De påminner mig om den jag var  och om att avståndet mellan dåtid och nutid inte måste vara något statiskt. Kanske rör vi oss inte bara framåt, utan litegrann åt alla håll på samma gång.