Igår började jag läsa om det gamla (och nya) sjukhusets.

Det första som slog mig var hur hög personaltäthet de verkar haft. Sen kom jag på att det nog gäller det mesta. Inte konstigt att dagens arbetslöshet är hög. Jakten på effektivisering har skalat av "så ska det göras" till "det här måste göras". Tänk bara på vilken konst det kunde vara att bädda en säng på hemmafruarnas tid. Och folk anställdes för sånt smågöra.

Avvecklingen av institutionerna var på sätt och vis också en effektivisering. Att väcka 30 personer kl 07, servera frukost i en stor matsal kl 08, göra storkok, dusch onsdag och lördag.. det är personalkrävande. Att låta någon stiga upp tidigt, en annan sent, laga enskilda måltider, inte tvinga ihop folk som inte har valt varandra. Det sparar tid. Sen finns det såklart en stark moralisk aspekt. Inflytande över sitt eget liv och delaktighet i vardagen.

Jag har hört att Sätter var bättre och Ulleberg sämre. Men det kan bero på att jag bara känner folksom jobbat på Sätter. 

 

Spår från de värmländska institutionerna