Del 20


När min måne försvann i molnen; märkte du att, den tog alla dina stjärnor med sig?

Del 15

Egentligen var det hon hela tiden. Det är alltid hon. Men den som inte känner, förblir döv för ord som aldrig sägs. Han ser inte heller ljuset i själens tystnad. Eller vad som verkligen döljer sig under skummet på vågorna. Nu väntar hon på solen. För även utan systrar i havet eller luftandar i vinden; är ditt hjärta alltid ditt.

Del 14

Skulle bli historien som vem som får älska vem;
men handlade i stället om att älska lite lite mindre.

Del 13

Det här är något annat. För barfota i snön, ligger tändsticksflickan och drömmer. Om värmen från en uråldrig kärlek och tryggheten, hos det som bara tiden kunnat binda samman. En dröm om en sommarnatts fladdermöss och vit kvarts. Och om den som stannat, när de sista ljusen slocknat, och årets längsta natt blir dag.

Del 12 - Isis och Osiris

Av dina tårar ska jag bygga dig en helhet. Livet ska återuppstå ur dödsrikets mörka famn. Världen ska väckas ur sitt slummer. Underliga varelser hittar tillbaka till sina bon i sagorna. Tankar söker sig hem. Drömmarna får natten att andas igen. Ett hjärtslag per sekund. Det är din vila. För er, reser sig evigheten ur askan.
 

RSS 2.0